Vätskeformiga bränslen

Vätskeformiga bränslen utvinns främst ur råolja (till exempel bensin, diesel, eldningsolja) men kan även framställas ur biomassa (till exempel etanol, metanol, bioolja). Råolja kan brännas direkt, men på grund av variationer i densitet, viskositet och innehåll av orenheter, raffineras den i regel genom processer som destillation, cracking, reforming och rening. Vätskeformiga petroleumbränslen kan klassificeras som verkliga destillat och askbärande bränslen. Askbärande bränslen innehåller mineral som i regel renas bort under raffineringsprocessen. Även om vätskebränslen innehåller en rad olika längre kolväten, brukar man för enkelhetens skull betrakta dem som enkla kolväten. Till exempel brukar bensin betraktas som oktan, C8H18, och diesel som dodecan, C12H26.    

Viktiga egenskaper för ett väteskeformigt bränsle är värmevärde, specifik tyngd, viskositet, flashpunkt, självantändningstemperatur, destillationskurva, svavelinnehåll, vanadin och blyinnehåll, oktannummer (för bensin), cetannummer  (för diesel) och rökpunkt (för gasturbinbränslen).